Att våga

Hur kan det egentligen komma sig att man i så många fall låter bli att samla mod?

Om man inget gör så innebär det att man i bästa fall lever i fullständig ovisshet, i värsta fall att man gör bort sig (rejält).

Om man i stället vågar, om man tar språnget, om man tar risken… I värsta fall gör man bort sig, kanske till och med rejält mycket. I bästa fall? Tja, då kanske det blir som den där berömda balen på slottet.

Ändå så är det svårt. Att våga alltså. Märkligt egentligen.

Saknad

Det är en vacker växt.

Det här är ett kryptiskt inlägg. Rätt person kommer att förstå.

Foto: plj.johnny

Ta backup av dina filer

Efter en egen liten, helt självförvållad, incident precis efter nyår så blev jag påmind om hur galet skönt det är att ha backup av mina filer. Tänkte bidra med lite tips om hur du kan få billig och bra backup av dina filer

Jag har flera olika backuper, mycket för att jag vill sprida ut mina risker.

Time Machine

Apple har ett inbyggt system för säkerhetskopiering i Mac OS X, namnet på det är Time Machine och namnet ger en liten ledtråd om hur man kan se på funktionaliteten. För varje gång en backup tas så lagras endast de filer som ändrats sedan senaste tillfället, det innebär att man sedan enkelt kan välja att återställa till exempel foto-mappen som den såg ut för tre dagar sedan.

Time Machine jobbar mot en extern hårddisk, så det kan vara bra att välja en med rejält gott om utrymme. I mitt fall har jag två hårddiskar, men det är bara den ena av dem jag har hemma. Jag försöker se till att byta plats på dem varje vecka, på så sätt riskerar jag inte att min säkerhetskopia försvinner ifall det börjar brinna eller ifall det blir ett inbrott. Ifall något sådant händer så är det bara den senaste veckan som jag inte har sparad.

Min Time Machine-backup låter jag kopiera alla mina filer, på så sätt kan jag snabbt återställa allt ifall olyckan är framme.

Dropbox

I Dropbox-mappen har jag filer som jag vill komma åt från både min Macbook Pro, min iPhone och min arbetsdator. Rent konkret innebär det att filerna finns utspridda på min Macbook Pro, arbetsdatorn samt Dropbox servrar. Detta innebär att så länge ett av ställena fungerar så kommer jag åt mina filer. Har du inte testat Dropbox än måste du verkligen göra det! Registrera dig hos Dropbox och få extra lagringsutrymme helt gratis!

Säkerhetskopiering av foton

Fotografier har för många ett stort värde, de är infångade ögonblick av vänner, av viktiga och roliga händelser. Mina foton är dels säkerhetskopierade via Time Machine, som jag nämde ovan, men de är även uppladdade till en onlinetjänst. Till sådant kan man använda Flickr, JAlbum, Picasa eller någon av alla de andra tjänsterna som finns. Tänk bara på att se till att fotona hålls privata, om det inte är så att du vill dela med dig av dem till världen. Att ha fotona online innebär dessutom att man lätt kan visa dem för vänner och familj, allt man behöver är en dator med internetåtkomst.

Tänk på…

Om din dator blir stulen, om det börjar brinna, om du av misstag råkar skriva över filer… Då är det kört. Du kommer inte att få tillbaks dina filer, såvida tjuven inte är galet bussig eller branden inte är så farlig. Du kommer gå miste om allt du har på datorn.

Att sköta säkerhetskopiering är väldigt lätt.

Har du en Mac? Koppla in en extern hårddisk och låt Time Machine köra.

Kör du Windows 7? Använd Microsofts Säkerhetskopiering och återställning. Verkar inte ha ”tidsmaskinsfunktionen” som Time Machine har, men det är bättre än inget.

Använd gärna en onlinetjänst i stil med Mozy. Det fungerar helt och hållet i bakgrunden utan att du behöver tänka på det, och dina filer lagras krypterat (dvs: Inte ens Mozy kan se vad du laddat upp). Dessutom kan du rädda filer som du råkat göra ändringar i, eftersom Mozy låter dig hoppa tillbaks till en gammal version av filen. Registrera dig hos Mozy och få extra utrymme gratis via denna länk. Vill du sedan köpa ännu mer utrymme kostar det endast ca 1 kr/dag.

Stjäl inte en hackers dator

Gamla Facebookappar vet onödigt mycket om dig

Jag kollade in bland de Facebookappar jag godkänt och lade märke till att många av dem hade tillgång till mer eller mindre allt rörande mig, inklusive en hel del info om mina vänner. De jag lagt till nyligen hade inte tillgång till lika mycket information. Jag bestämde mig för att testa att ta bort apparna och sedan lägga till dem igen, då lade jag märke till att de fick tillgång till betydligt mycket mindre information. Se till exempel vad som hände med Facebookappen ”Selective Tweets”.

Så, med några snabba klick såg jag till att appen fick lägre befogenheter. Det är en snabb och effektiv fix som jag uppmanar alla att göra.

Ge ett mikrolån via Kiva!

Jag har i drygt två år sysslat med utlåning av pengar via tjänsten Kiva. Grundtanken är att många tillsammans går ihop och lånar ut pengar till en person eller grupp. På så sätt tar varje person som lånar ut pengarna en väldigt liten risk, och den som lånar kan ändå få ihop en summa som kan räcka till att reparera taxibilar, köpa in mer boskap eller vad det nu kan vara för något. Minimibeloppet för en utlåning är 25 dollar, cirka 170 kr.

På så sätt bidrar de som lånar ut till att företagande och tillväxt kan ske där personer annars förmodligen skulle ha det svårare att få fart på sin verksamhet.

Så, vad tjänar man på de utlåningar man gör då? Inte ett dugg. Det handlar inte om det. Jag har aldrig tänkt tanken ”synd att man inte får ränta på pengarna”. Som jag ser det är det hela på många sätt bättre än att bara donera. Det finns så klart situationer där det är vettigt med, men genom att låna pengar så tror jag att den som tar emot pengarna blir mer benägen att lyckas.

Det är inte heller en garanti att man får igen pengarna, men hittills har alla mina lån blivit återbetalda som de skall och då är jag ändå uppe i 24 stycken. Ta gärna en titt på min långivarsida hos Kiva.

Jag kan på alla sätt och vis rekommendera Kiva! Har du några som helst frågor besvarar jag dem mer än gärna i kommentarerna.

Personliga mål uppsatta, nu kör vi!

Ja, nu har jag gett mig själva tusan på att ta tag i en del saker i mitt liv. Saker som man normalt sett lätt skjuter på framtiden med orden ”Jag kan göra det där sedan” eller ”Jag orkar inte börja än”. Ska man se det rent krasst så är vägen fram mot målet sällan helt rolig, men att komma fram måste ju kännas skönt. Right?

Så, vad ända in i vassen är det då? Tråkigt nog tänker jag inte berätta det. Varför? Det här är skälet:

Nu kör vi! Det gäller bara att behålla fokus…

Idag har jag röstat för framtiden

Idag har Piratpartiet fått min röst. Jag kan med gott samvete tala om för kommande generationer att jag gjorde vad jag kunde för att de skulle få ha rätt till ett privatliv, att de skulle slippa vara övervakade av staten.

Kommer du kunna göra det?

Relaterad läsning:
Stolt medlem i Piratpartiet

Storebrorssamhället vi är på väg mot

Det här klippet är obehagligt träffsäkert när det gäller den utveckling som pågår för tillfället.

Du kan visa vad du tycker om utvecklingen i höstens val. Du kommer vara delskyldig till den utveckling som sker, de kommande generationerna kommer hålla oss skyldiga.

Gör som jag. Rösta för integritet, rösta för rättssäkerhet. Rösta på Piratpartiet.

SSWC 2010 – Som en bal på slottet

Foto: Walter Näslund

I söndags kväll kom jag hem efter att ha spenderat helgen på Tjärö i Blekinge skärgård. Jag var där för att delta på Sweden Social Web Camp, SSWC, för andra året i rad. Drygt 400 pers samlas och diskuterar den sociala webben, teknik, filosofi och värderingar. Det är ingen enkelspårig miljö och personligheterna är lika många som individerna. Det är också fint att alla på SSWC bemöter folk omkring sig som jämlikar, respekt visas och hänsyn tas.

Foto: Anders Frick

Som en bonus är det en unconference, där schemat till skillnad från en vanlig konferens sätts av deltagarna. Det enda spikade är några mattider, men i övrigt skapas allt innehåll av de som är med på SSWC. Detta gör att man kommer i kontakt med ämnen som starkt varierar, utveckling för mobiltelefoner, barnporr, bokutgivningar – i vissa fall önskade jag att vissa av sessionerna hade varit betydligt längre än de var, eftersom den avsatta tiden inte räckte till för att beröra det aktuella ämnet på djupet.

Så, något smolk i bägaren måste det väl ändå finnas? Det skulle i så fall vara Brunstorp, den ”vägkrog” vi käkade på under vår resa ned mot SSWC. Maten där lämnade en hel del att önska, som tur var så kunde vi käka på Max under vår hemresa.

Det är lite svårt att sammanfatta dagarna på något vettigt sätt, mer än att det var underbart och att jag redan ser fram emot nästa Sweden Social Web Camp. Det är ett strålande tillfälle att träffa folk man normalt sett bara har kontakt med över nätet. Det är dagar som, trots att man blir lite sliten av de långa nätterna, fyller på ens energireserver.

Jag ser fram emot att ses på Tjärö nästa år igen!