Ni har säkerligen känt ”uäck, vad lite jag har för mig” någon gång? Jag har kommit på mig själv att tänka den tanken lite då och då. När man tar ett steg bakåt visar det sig att det ganska sällan är så, åtminstone för min del.
För tillfället knackar jag kod och hyvlar pixlar dagarna i ända hos Twingly (när jag inte svarar på supportmail då alltså) med ett stort leende, jag pluggar två mattekurser och har ytterligare två kurser på universitetet framför mig.
Visst, nu kanske någon av er räcker upp handen i ren iver över att få ropa ut ”Men, man brukar ju prata om fritid när man säger så pucko!”. Sure, det ligger en poäng i det. Men den tiden är man ju i regel mer medveten om… Åtminstone så är jag ruggigt medveten om att jag suttit och pratat om allt mellan himmel och jord med några av mina vänner.
Frågan är väl egentligen hur det kan komma sig att så många verkar känna en prestationsångest över just sin fritid. ”Herregud, nu är jag ledig och kan göra vad jag vill. Jag måste göra något! Jag måste göra något nuuuu!”. Tänk vad mycket bättre folk skulle må om de chillade, tog det lite lugnt och gjorde just vad som nu faller dem in att göra. Vill man sitta i soffan en hel dag och titta på Sex and the city så innebär ju inte det att man inte gjort något. Möjligen kan man säga att man inte åstadkommit något, men det är två helt olika saker.
Shit, det här blev lite ostrukturerat…
Vad betyder egentligen att ”ha saker för sig” eller att ”göra något” för er?
Just det ja. Dzelila, om du läser det här… Är det här tillräckligt fritt från ”datatjafs”? 😉
Ett underbart ämne du för på tal! Personligen värdesätter jag min slapp o slötid, man måste ha stunder då man inte gör annat än bara slappar. Känner dock igen fenomenet att ha prestationsångest för sin fritid, funderade på om man verkligen borde gå runt och må dåligt för att man är ledig och kom fram till att: Nej, det ska man inte. Är man ledig så är man ledig och det är inget att skämmas över!
Jo, fritid är sannerligen ett underbart ämne 😉
Jag fungerar på samma, har jag en känsla av. Är man ledig så är man ledig. Det innebär också att man inte skall ha någon press över att man måste göra ditt eller datt. Man kan så klart sysselsätta sig så mycket man vill, men man skall inte må dåligt bara för att man inte gör det.
Tråkigt nog så är det ju lite svårt att koppla av helt, nästan oavsett hur man gör så tränger sig den så kallade ”civilisationen” på en. Alla borde koppla bort sig fullständigt då och då tror jag. Ut i skogen till ett ställe där det knappt finns el och absolut inte finns mobiltäckning. Visst, det må kännas konstigt i början, men jisses så skönt det är efter ett litet tag!
Håller med dig. Men det har nog blivit mer och mer så allmänt. Man ”ska” göra något hela tiden. Att sitta framför TVn en hel dag är inget man skryter med. För mig är det i alla fall så att prestationsångesten kommer ganska omgående fast jag inte kan förklara varför.
De gånger man sätter sig ned och tex. lirar något hjärndött datorspel, då.. Då mår man faktiskt ganska bra, men det ska vara i måttliga mängder, annars kommer ångesten igen 😉
Men visst är det konstigt egentligen? Vad får man ut av att konstant hetsa framåt egentligen? Man kan ju så klart i efterhand säga att man tagit sig framåt fort, men det gör ju bara att man missar allt som finns vid sidan av den mentala autobahn man befinner sig på.
Haha, vadå fritid?
Herr Forsgren behagar skämta?
Välkommen åter, min ädle Bo-Lowe.
Självfallet är det ej så att jag absolut inte behagar låta bli att icke skämta kring detta!
Det här är ju riktigt bra! =) Just det här med att ha ett behov av att göra saker hela tiden har jag en del funderingar om, men just nu ropar sängen, så jag återkommer om det nån dag framöver =)
Nämen tackar! =)
Jag ser verkligen fram emot att se vad du har att säga om detta! Vi ses på andra sidan din törnrosasömn 😉
Bra bloggpost Kristoffer! Fick mig verkligen att tänka.
Jag har dock inte det här problemet: jag har _alltid_ något att göra. Om jag vill.
Min stress är inte att jag måste fylla min fritid med något utan snarare att jag blir irriterad på att jag inte tar tag i sådana saker av andra anledningar. Att träna/sporta har ju fler syften än att fylla tiden, t.ex…
Tack så mycket Anton! Kul att det rasslade till 😉
Jag förstår helt vad du menar. Tror nog att det är så att om man har en oerhörd massa saker som man ”måste göra” så riskerar det att blockera flödet. Man kan kanske jämföra det med när en massa folk skall pressa sig in genom en och samma dörr. Farten blir lägre ju fler som trycker på.
Just det där med att träna och sporta är ju däremot något som bevisligen har en lugnande effekt på kropp och sinne (sedan är det ju Hälsosamt™ också). Man kan på något vis gå in i sin egen värld, där allt som existerar är känslan av fötterna som rytmiskt möter marken.
En ganska skön känsla faktiskt.
Haha… jag bloggade nyss en massa om stress också. Var utan el i 5 timmar… då märkte man verkligen hur stressad man är annars!!
Hej och välkommen! =)
Jo, visst är det så, att man ständigt stressas av hur tillgänglig man själv är och hur tillgängligt allt annat är. Fem timmar är iofs ingen dödligt lång tid… 😛
Fast det borde kanske vara strömavbrott lite oftare?